Indikator eller orsak

Idag blev jag ledig. Det innebär att jag ska fara upp till stallet för att knäppa lite kort under markarbetet och söka lite råd från kunnigt folk. För tyvärr är ekonomin knaper mitt i en flytt såhär. Men det finns gott om duktigt folk att kontakta över nätet ändå!
Detta med att ta hjälp genom att visa bilder ju lite kontoversiellt. "Det går inte att se på bild", heter det ju så fint. Men jag tycker att det visst går. Det går alldeles utmärkt rent av! Och det hela hänger på en viktig sak: om jag kritiserar en slumpvis vald bild så kan det vara svårt att veta huruvida den är god representation för hela passet. När jag däremot söker kritik så är det klart jag väljer en bild jag känner representerar hela passet! "Video är bättre!" Umm... Både ja och nej, skulle jag vilja påstå. Videon är perfekt för att se hur hästen rör sig. Bilder är bättre för att de många gånger ger bättre skärpa och därmed bättre grund för god kritik. Bilden visar ett ögonblick och alla som ser bilden ser samma ögonblick. Perfekt grund för diskussion!
Dessutom är jag som ni vet konstnär i grunden. Även om foto inte är min huvudsakliga sysselsättning så har jag gått kurser även med fotografi som inriktning. En av de viktigaste sakerna jag plockade upp under en av dessa kurser är "Fota hellre för mycket än för lite. Du kan alltid radera dåliga bilder, men bra bilder som du aldrig fick, de har du inte." Därför är jag numer en sådan som med lätthet knäpper 400 bilder under en timmes körning/markarbete. Väldigt givande! Men framförallt låter det mig välja ut de bilder som representerar passet bäst. Jag väljer inte de som är mest estetiskt tilltalande, utan de som visar sanningen.

Mycket sanningsenligt ögonblick av Sväljis. Gör inte mycket annat ärligt talat. 

Sedan sitter jag och tänker på lite annat att skriva om också. Först kommer jag inte på något intressant och sedan allt... Haha! Men det är ju kanske inte helt konstigt! Kreativiteten flödar ungefär samtidigt som tankarna här. Men som ett litet sidospår till detta så tänkte jag på en tråd jag drog igång på Sveriges största grupp för körsport på Facebook. Jag valde, efter en hög "går inte att se under dessa korta ögonblick se något!!", att starta en tråd där jag valde att visa upp bilder som gott och väl representerade sina respektive pass väl, samt bad samtliga att kritisera de fel de såg. Mycket intressant feedback började ramla in efter ett tag! Något som slog mig var såklart att det talades en del om huvudets position under arbete. En mycket intressant kommentar (helt trevligt ställd och inget fnuss) handlade om hur personen trodde att Julia lätt sökte sig till en position med högt placerat huvud, pga tömringarnas placering, samt sidepullets effekt. Det är ett faktum det inte är huvudet som ÄR formen. Men det är också ett faktum att huvudets placering direkt speglar formen, samt kan vara en indikator på att något inte låter hästen släppa ned huvudet och hålla en god form. Julia slänger ofta upp huvudet och släpper ryggen och bakbenen. Detta beror på (ur min synvinkel) några huvudsaker: 1. Hon är överbyggd bak, vilket försvårar arbetet med formen. 2. Hon har tävlat trav.
Som jag nämnde för något inlägg sedan så påverkar pisken Julias harmoni direkt. Hon tappar snabbt formen när pisken läggs på och kör upp huvudet. Min tanke är att detta är en direkt, och utifrån hennes utbildning sett, korrekt reaktion på pisken. Idag lyssnar hon duktigt på pisken som formgivande hjälp. Däremot går det knappt att röra den på liknande sätt som när hon tävlade, utan att benen får iväg två mil bakom och huvudet slår upp.
Så, ja... Lite tankar. Men idag ska jag ta nya bilder och se vart vi kommer. Sist kändes markarbetet som sagt kanon!